Det kanske bara är ett desperat halmstrå (eller en livboj) han famlar efter, men Ulf Kristerssons tolkning av valresultatet är tydligen att det finns en stor majoritet för de icke-socialistiska partierna. Underförstått: därför borde de kunna simma lugnt och regera tillsammans. Och han har rätt. Noga räknat är det bara Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som formellt kan räknas som socialistiska. Men so what? För att Ulf Kristerssons huvudräkning överhuvudtaget ska gå ihop p

SVT presenterade igår en ny mätning inför valet som vore sensationell - om den hade gällt partisympatier. Men det gör den inte. Mätningen handlar i stället om förtroendet för partiledarna. Hade den visat partisympatier så hade Tidö-blocket enligt beräkningar* sopat hem 205 mandat, mot oppositionens ynka 144. Men så ser ju verkligheten inte ut Detta visar egentligen bara en sak: människor bryr sig mer om politik än person. Tack och lov. För riksdagsval är trots allt något bet

Det är väl ingen tvekan om att Jimmie Åkesson är Sveriges skickligaste partiledare - retoriskt och strategiskt. Det visade sig rätt tydligt i hans offensiva och totalt obekymrade utstrålning i SVT:s partiledarutfrågning i går. Det ställer höga krav på de partiledare som står på tur härnäst. I synnerhet de som anser sig vara hans politiska motståndare. De måste helt enkelt bli knivskarpt tydliga om sina alternativ, utan att vara ängsliga för att gå på tvärs mot den förhärska

Valet närmar sig. Det är dags för oss vanliga väljare att spetsa öronen när partiledarna debatterar. Först ut var Expressen/DI, måndag 17 augusti. Alla partiledare var på plats, men några var mer aktiva än andra. Och vissa saker blev väldigt tydliga. Exempelvis frågan om hur man blir "svensk". Det är en fråga som sysselsatt svensk debatt i över tjugo år och börjar bli både irrelevant och gäspig. Men någonting blottlades kanske ändå under debatten. Jimmie Åkesson (SD) lämnade

Är det rimligt att flera av regeringens tyngsta ministrar plötsligt lägger allt annat åt sidan för att gå till storms mot det som några demonstranter ropar i ett snabbt videoklipp? Jaja, jag vet att det är valrörelse och att regeringen kämpar så mycket den kan för att få sitta kvar vid sina taburetter efter valet. Men det finns en övergripande fråga här, som ställs på sin spets - ska verkligen regeringens ministrar använda sin makt till att korrigera och brännmärka det som en

Politikerveckan i Almedalen är över sen precis en vecka tillbaka. Vad fort det gick! Katter, råttor, bladlöss och vanligt folk återtar de vackra gränderna i rosornas Visby och visst kan man fråga sig vad allt tjänade till. Ingenting förändrades ju under veckan. Eller? Jag är ganska säker på motsatsen. Även om veckan i Almedalen har klara drag av jippo och mer eller mindre fjantiga aktioner (jag tuggade till exempel länge på ett gratis laxtuggummi för att rädda haven), så är g

Jag vet, jag är försenad. Detta skrivs på söndagen, när (nästan) bara katterna är kvar i gränderna i Visby. Region Gotland har numera infört fyradagars-vecka - åtminstone vad gäller politikerveckan i Almedalen. Torsdagen var den tredje dagen och föste fram två potentiella regeringskamrater på Almedalens stora scen. Som lunchmeny serverades först Daniel Helldén, Miljöpartiets ena språkrör. Fast jag har utomordentligt svårt att begripa varför det andra röret, Amanda Lind, inte

Det var mig en märklig partiledardebatt i riksdagen häromdagen. På ytan var allt som vanligt. Men en sak förvånade mig. Det var att centerledaren var den enda som flaggade inför den kommande (och pågående) utvecklingen med AI. Alltså: den artificiella intelligens, som få av oss begriper men redan använder, och som visar resultat som är en veritabel örfil mot de välutbildade och välrenommerade experter och forskare som mänskligheten har. AI är redan nu bättre, mer potent. Sma

Hur ska politik och debatt egentligen skildras i dagens medielandskap?

KD:s kommunalråd i Göteborg vill stoppa s-ledaren Magdalena Andersson från att delta i ett boksamtal på Stadsbiblioteket på söndag. Det är dumt så det förslår. Och väldigt klåfingrigt. Saken gäller Magdalena Anderssons så kallade självbiografi, Helhjärtat. Den kom nyligen ut och har fått ganska usla recensioner (bland annat här och här ). Det är dock ingen vågad gissning att socialdemokraternas valstrateger ändå är nöjda: en aldrig så tam självbiografi av en ledande pol