En gång fick jag en tvåkrona av Henry Allard. Jag var bara en liten elvaårig grabb, men minns ögonblicket. Det hände i en av foajéerna på den då alldeles nybyggda Hjalmar Bergman-teatern i Örebro. Min mor, Anna, hade tagit med mig på något sorts möte med den socialdemokratiska kvinnoklubben. Henry Allard var förmodligen talare på mötet. Detta var några år innan han blev riksdagens talman, men jag minns att min mor var imponerad av denne vänlige socialdemokratiske riksdagsleda

Visst blir man supertrygg när ytterligare några professorer från statsvetenskapen i Göteborg försäkrar att den svenska demokratin inte är hotad? Det är professorerna Mikael Persson och Andrej Kokkonen som skriver i Svenska Dagbladet idag. De vänder sig mot att vissa andra forskare slår larm i onödan. Och så lyfter de det gamla talesättet att det är riskabelt att ropa "Vargen kommer!" för ofta. Demokratin i Sverige är robust, eftersom vi har rättvisa och fria val, med ett ordn

Jaja, jag vet, jag vet! Man förväntas adoptera rätt mycket av amerikansk kultur, om man vill vara en cool (men i världsalltet marginaliserad) svensk. För trots allt är det väl rätt fränt med seriemördare, droger och amerikansk vit dekadent överklass? Eller? Nja, jag vet inte. Jag får Bret Easton Ellis senaste roman Skärvorna i mina händer som en läsgåva en vacker försommardag. Det tar mig hela sommaren att komma igenom romanen. Nu är jag klar. Rätt ofta gäspar jag, trots a

Det är väl ingen tvekan om att Jimmie Åkesson är Sveriges skickligaste partiledare - retoriskt och strategiskt. Det visade sig rätt tydligt i hans offensiva och totalt obekymrade utstrålning i SVT:s partiledarutfrågning i går. Det ställer höga krav på de partiledare som står på tur härnäst. I synnerhet de som anser sig vara hans politiska motståndare. De måste helt enkelt bli knivskarpt tydliga om sina alternativ, utan att vara ängsliga för att gå på tvärs mot den förhärska

När SD valkampanjar så gör man det med starka färger, friskt humör - och ren rasism. SD:s omtalade bussdekaler på kollektivtrafiken i Skaraborg är ett exempel. Dekalerna pekar ut en liten grupp av regionens invånare, med texten ”Saknar du Mogadishu – återvandringsbidraget hjälper dig hem”. Vad skulle vi tycka om ett annat parti, med en mer eller mindre uttalad antisemitisk agenda, riktade sig till alla judar i Göteborg på samma sätt: "Saknar du Jerusalem - återvandringsbid

Valet närmar sig. Det är dags för oss vanliga väljare att spetsa öronen när partiledarna debatterar. Först ut var Expressen/DI, måndag 17 augusti. Alla partiledare var på plats, men några var mer aktiva än andra. Och vissa saker blev väldigt tydliga. Exempelvis frågan om hur man blir "svensk". Det är en fråga som sysselsatt svensk debatt i över tjugo år och börjar bli både irrelevant och gäspig. Men någonting blottlades kanske ändå under debatten. Jimmie Åkesson (SD) lämnade

Sverige är tack och lov ett land med vidsträckt yttrandefrihet. Det är självklart demokratiskt avgörande att politik, speciellt i en valrörelse, ska kunna diskuteras fritt, med både hetta och starkt patos. Men också med ett rimligt mått av ansvar, omdöme och självbehärskning. I synnerhet från de som har makt och förtroende att leda landet. Så varför struntar våra riksdagspartier i sin egen etiska överenskommelse? Det finns nämligen ett partiöverskridande avtal, undertecknat

Plötsligt har vi fått den där debatten ingen av oss vill ha. Jag tänkte först bara rycka på axlarna åt Richard Jomshofs Quisling-utfall mot Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg. Det är ju så idiotiskt så att såsen skär sig. Men rätt snart upptäcker jag att folk inte riktigt har klart för sig vad det egentligen handlar om. Jomshofs inlägg bör nämligen inte främst ses som ett politiskt tjafsande. Det är istället ett överlagt sätt att omdefiniera en journalistisk och pol