I gårdagens partiledardebatt fanns det gott om backspeglar. Som om valet den 13 september 2026 innebär en slutpunkt i politiken, en slags examen kring hur man agerat tidigare. Men valet handlar ju om framtiden. Och kristallkulan är glasklar inför nästa mandatperiod 2026-2030. Det finns en rad kommande händelser och skeenden som vi redan känner till, som garanterat kommer att utsätta Sverige för stora utmaningar. Hur landets kommande regering ska navigera i den dramatiska omvä

SVT presenterade igår en ny mätning inför valet som vore sensationell - om den hade gällt partisympatier. Men det gör den inte. Mätningen handlar i stället om förtroendet för partiledarna. Hade den visat partisympatier så hade Tidö-blocket enligt beräkningar* sopat hem 205 mandat, mot oppositionens ynka 144. Men så ser ju verkligheten inte ut Detta visar egentligen bara en sak: människor bryr sig mer om politik än person. Tack och lov. För riksdagsval är trots allt något bet

Regeringen fick den nya PISA-undersökningen i förväg innan helgen och man hade kanske förväntat sig att de på något förtäckt sätt skulle ha lyft och berömt sin egen skolpolitik de senaste dagarna. Det är ju snart val. Men det har varit knäpptyst. Och inte undra på det - resultaten som idag officiellt presenterats från PISA-mätningen är närmast att betrakta som en nationell katastrof. Inte sedan mätningarna började år 2000 har svenska 15-åriga elever haft så skrala resultat.

"Den som är borgerligt sinnad och tycker att klimatpolitik är det allra viktigaste ska rösta på Simona Mohamsson och Liberalerna!" Jimmie Åkesson - de politiska effekternas mästare - sa exakt så i Sveriges Radios partiledardebatt i går, fredag. Med det snabba tillägget att Mohamsson har "slagits och kämpat för klimatsatsningar under den här mandatperioden - och jag har slagits emot!" Det finns naturligtvis bara ett skäl till Åkessons proklamation - och det skälet är varken om