

Visby, onsdag: SD-lättja och Center-fest
Det är högsommar i Visby och dagarna går ohyggligt snabbt. Det är svårt att hinna med när flödet rusar fram. Men vad är väl en dag hit eller dit? Det är plötsligt onsdag och knappt har den ene partiledaren klivit av scenen förrän den andre klättar upp på densamma. De två är sina diametrala motsatser. Jimmie Åkessons lunchtal förvånade ingen. Redan på morgonen satt han bekvämt tillbakalutad i P1 Morgons fåtölj, trygg och lugn som en mätt patriark, väl medveten om att vad han


Visby, tisdag kväll: Liberalernas griftetal?
Jag stod ungefär femtio meter från liberalernas ledare Simona Mohamsson på tisdagskvällen när hon försökte rädda Liberalerna från total undergång genom sitt partiledartal i Almedalen. Det var som att se ett gammalt ärevördigt fartyg - med en nyanställd entusiastisk kapten - långsamt sjunka till botten. Simona Mohamsson stod på kommandobryggan (Almedalens scen) och pratade engagerat och tveklöst. Hon försökte gjuta mod i de få sympatisörer som var på plats. Men applåderna va


Visby, tisdag: Busch, media och kultursossar
När tisdagsmorgonen gryr är Almedalen och Visby plötsligt fullt av folk, "så där som det var förr" som någon okänd utbrast i vimlet. Seminarierna avlöser varandra. Jag rivstartar dagen med frukost hos Allmänhetens Medieombudsman Caspar Opitz, som leder en spänstig diskussion under rubriken "Hur sköter svenska medier pressetiken?". Borde svenska medier verkligen ha publicerat bilder på fotbollsspelaren Christian Eriksen när han fick hjärtstopp? Borde pressen ha varit mer häns


Visby, måndag: Ankomst, demokrati och Scherman
Måndagen är ankomstdag i Almedalen. Kabinväskor med hjul hackar fram på kullerstenar, människor i gränderna går med näsan i gps-telefonen och tusen monterbyggare målar, skruvar och hamrar på det som om några timmar ska bli pop-up-butiker på politikens Kivik-marknad. Almedalsveckan under ett valår handlar nästan alltid om "vem tar vem" i regeringsfrågan. Det är svensk storpolitik med alla ledare på plats. Men bara på speciella klockslag, varefter de antagligen flygs hem till S


Valfrågan som inte finns
Det var mig en märklig partiledardebatt i riksdagen häromdagen. På ytan var allt som vanligt. Men en sak förvånade mig. Det var att centerledaren var den enda som flaggade inför den kommande (och pågående) utvecklingen med AI. Alltså: den artificiella intelligens, som få av oss begriper men redan använder, och som visar resultat som är en veritabel örfil mot de välutbildade och välrenommerade experter och forskare som mänskligheten har. AI är redan nu bättre, mer potent. Sma


Att vara riktig svensk...
I svallvågorna efter Nationaldagen i går läser jag en massa obehagliga memes från jublande så kallade "sverigevänner". De går alla ut på att marknadsföra den sverigedemokratiska lyckan över att det nu ska bli ännu svårare för en utlandsfödd att bli svensk medborgare: Tala svenska! Uppför dig! Skaffa ett jobb! Lär dig allt om Karl XII - och vänta tre år till! Den eufori som visas från SD och Tidö-kompisarna kan inte uppfattas som någonting annat än en ogrumlad skadeglädje över


Folkomröstning om SD?
Blir valet i september i själva verket en folkomröstning om SD? Det var i alla fall vad den ärrade statsvetaren, chefredaktören och socialdemokraten Stig-Björn Ljunggren hävdade i P1 häromdagen. Jag tror att han har rätt. I så fall blir det svårt för trion Kristersson-Busch-Mohamsson att hämta hem det stora glapp till oppositionen som idag blottades i SCB:s stora väljarundersökning. Och jag har sagt det förut: jag tror att det var en utomordentligt usel strategisk och politi


Allmose-valet
Valet i september 2026 borde döpas till "Allmose-valet". Om inget oförutsett händer verkar det som att årets valrörelse landar i bilden av en politiker som står vid folkhemmets baklucka och delar ut sedlar, rabattkuponger och tillfälliga lättnader till förbipasserande väljare. Det är inte utan att man saknar den gamla hederliga politiska ideologiska konflikten. Den som handlade om samhällsbygge, utbildning, klimathot, omsorg, kulturpolitik och demokratins motståndskraft. Elle


Vem försvarar SVT-nöjet?
I går skrev jag om nedskärningarna på SVT och bristen på reaktioner (läs här!). Idag skriver jag om den tjatiga fråga som, med den drucknes envishet, ständigt kommer från public service-kritikerna: "Varför ska SVT slösa en massa pengar på underhållning som lika gärna kan göras av de kommersiella tv-kanalerna?" Det är alltså ett av de vanligaste argumenten mot public service - ett argument som exempelvis kristdemokraternas Ebba Busch och hennes vapendragare ideligen fäktas me


Varför så tyst om SVT?
Det är inte förrän huvudet trillar av som bödeln märks. Sveriges Television tvingas nu som bekant skära ner. Ett antal SVT-profiler (exempelvis kulturens Kristofer Lundström, samhällscheferna Michael Kucera och Kajsa Gudmundson, programledaren Karin Magnusson, utrikeskorren Bengt Norberg) verkar nu välja avgångsvederlag eller pension i stället för ännu en påtvingad slimmad omorganisation. Samtidigt försvinner några program här, en redaktion där, en hel ateljé hit och några fo






