Det här handlar valet om - egentligen!

I gårdagens partiledardebatt fanns det gott om backspeglar. Som om valet den 13 september 2026 innebär en slutpunkt i politiken, en slags examen kring hur man agerat tidigare.

Men valet handlar ju om framtiden. Och kristallkulan är glasklar inför nästa mandatperiod 2026-2030.

Det finns en rad kommande händelser och skeenden som vi redan känner till, som garanterat kommer att utsätta Sverige för stora utmaningar. Hur landets kommande regering ska navigera i den dramatiska omvärlden borde vara en av de viktigaste frågorna i året valrörelse, men berörs knappast i den offentliga debatten.

Låt mig därför ge några exempel som oroar mig djupt, och låna mig gärna din tid och läs, fundera och kommentera och dela:

För det första: Rysslands brutala krig mot Ukraina är inne på sitt femte (eller egentligen tolfte) år och eskalerar just nu. Under nästa mandatperiod kommer kriget antingen att ha avslutats - eller eskalerats ytterligare. Båda sakerna kommer att få stora konsekvenser för Sverige, på olika sätt. En ny regering måste kunna manövrera robust i alla tänkbara scenarios.

Det är ingen orealistisk tanke att NATO kommer att bli mer involverat i kriget, i synnerhet om det pågår länge och utökas. Det innebär att Sverige till och med kan tvingas bli en krigförande nation och att en svensk regering inom kort måste bilda någon form av krisministär.

Att Sverigedemokraterna, med sin skandalöst opålitliga hållning till Ryssland, skulle ingå i landets styre i en sådan upptrappad situation är enligt min mening otänkbart. Att det fortfarande verkar vara tänkbart för moderater och liberaler är obegripligt.

För det andra: presidentvalet i USA äger rum om drygt två år, november 2028. Fram tills dess måste en ny svensk regering räkna med att hantera utfall från en irrationell och aggressivt nationalistisk Donald Trump. Vad som händer i USA under valkampanjen och strax därefter är oklart. Hur stabilt är det amerikanska systemet? Hur kommer Trumpisternas aktionsgrupper att agera vid en republikansk valförlust?

Frågan som vi måste ställa oss i det svenska riksdagsvalet i morgon är helt enkelt: vilken svensk statsminister och regeringsbildning litar vi på mest i ett utsatt internationellt läge? Vilken regering förmår hålla huvudet kallt och bedriva en robust utrikes- och handelspolitik i kärva lägen?

För det tredje: Europas starka länder går till val. Perioden 2027–29 kan bli en extraordinärt politiskt omvälvande treårsperiod. Frankrike, Italien, Spanien, Polen, USA, Tyskland, Storbritannien och hela EU-parlamentet ska välja nya regeringar och alla dessa kan komma att helt byta politisk ledning eller riktning. I flera av länderna växer halv- eller helfascistiska rörelser kraftigt, rörelser som aktivt bekämpar den demokrati och yttrandefrihet vi har tagit för given. Plus att de också ställer sig på Rysslands sida i kriget.

Det innebär att den svenska regering som träder till efter valet i morgon börjar sitt regerande i en relativt stabil internationell politisk ordning - men tvingas agera i en helt annan omvärld under mandatperioden. I den utvecklingen duger det inte med talepunkter, snabba tyckanden och entusiastisk utstrålning - då måste regeringsmakten vara byggd på kompetens, erfarenhet och en gedigen omvärldsanalys och beslutsam handlingskraft.

För det fjärde: AI:s utveckling skenar och trots att ingen partiledare egentligen har talat om AI under valkampanjen så blir den kommande mandatperioden omvälvande. Detta kan också bli en av de större politiska konfliktfrågorna inom kort, eftersom AI:s utveckling kolliderar med flera av de fri- och rättigheter som vi hittills tagit för givna.

Under 2028 ska EU.s AI-direktiv vara fullt gällande, vilket innebär regleringar. Men från nu och framåt måste vi i Sverige inte bara diskutera vad AI kan göra, utan behöva fatta konkreta beslut om vilken AI-kraft staten får använda för att bedöma människor, hur mycket mänsklig kontroll som krävs, vem som är ansvarig när AI gör fel, hur offentlighetsprincipen fungerar och hur svenska företag ska klara kostnaden för regleringen. Bland annat. Tidö-regeringen har exempelvis redan idag gett polisen tillåtelse att i vissa fall använda AI för ansiktsigenkänning via offentligt placerade kameror. Någon egentlig diskussion om att staten numera har kapacitet att övervaka all och envar har inte förekommit. Nästa regering måste demokratisera frågan och väga in både yttrandefrihets- och integritetsaspekter i regleringen av AI, men också aktivt styra utvecklingen av AI inom både myndigheter, företag och industri. Samt arbeta stenhårt internationellt för att skydda medborgarna från AI:s oönskade effekter.

För det femte: Klimatförändringen fortsätter obevekligt, även under kommande mandatperiod, samtidigt som våra politiska partier diskuterar enkronor vid pump och Kinas koldioxidutsläpp. År 2030 - alltså när vi har riksdagsval nästa gång - ska målen vara uppfyllda.

Nästa regering ärver på måndag alltså inte bara ett abstrakt klimatmål utan ett konkret gap som måste hanteras inom fyra år. Än är vi nämligen långt ifrån målen. Och det finns egentligen bara några huvudvägar: kraftigare utsläppsminskningar, framför allt i transportsektorn och mer kompletterande åtgärder, det vill säga köpa utsläppsrätter. Men det är framför allt utsläppsminskningen som är väsentlig och själva huvudidén. Klimatfrågan kommer mest troligt att bli ännu mer akut, både i naturen och politiskt, under åren fram till 2030 än vad den är idag. Därför är det viktigt att den kommande regeringen, oavsett sammansättning, visar en vilja och handlingskraft - och ett internationellt pådrivande ledarskap - i just klimatpolitiken. Det är inget litet uppdrag, men oerhört hedrande: att våga gå i bräschen för en omvandling av vårt resurskrävande konsumtionssamhälle till för mån för en mer naturlig och varsam livsmiljö. Folkopinionen för det i Sverige finns.

Stora frågor i pipeline

Detta är bara fem stora frågor, av hundratals, som kommer att ligga i pipeline de kommande åren. Till det kommer förstås också hela världsordningen, där just nu Brics-länderna formerar sig (bland andra Kina, Ryssland, Indien), Israels och dess fienders orimliga hantering av konflikterna i Mellanöstern, USA-Iran frågan och den gigantiskt stora frågan om jämlikhet, demokrati och fattigdom i världens alla mindre utvecklade länder.

Det jag kommer att fråga mig vid valurnan i morgon är: vilken statsminister och vilken regeringssammansättning har bäst möjlighet att hantera alla dessa stora frågor på ett stabilt sätt?

Tandvårdsreformer, förskolesatsningar, bensinpriser, skolbibliotek, barnbidrag, sjukvård och allt det där andra kommer vi på något sätt att lösa oavsett regering. För mig är regeringsfrågan större än så: det handlar ytterst om vilka värderingar som ska styra Sverige i tider av oro, både vad gäller krig, konflikter, klimat och demokratiska rättigheter. Gör ditt val i morgon. Och dela gärna det här inlägget vidare!

/Kjell Åke Hansson 12 sept 2026

LÄS tidigare inlägg: >>> Politikens Fodoora-bud >>> Har valet blivit en Idol-tävling? >>> Varför försvara ren rasism?