8 mars: Alla dessa kvinnor...
Har du gett din fru en bakelse idag? Inte? Men hördudu, skäms! Det är ju ändå den internationella kvinnodagen! Och då är det väl på sin plats att du visar lite uppskattning? Varför inte ge en ”frufridag”, som det hette förr när männen skulle försöka steka sina egna lunchägg medan frugan lösgjordes från hemmets bojor och fick gå på biograf och se ”Husmors filmer” (bara hon kom tillbaka sen och fixade kvällsmaten). Saker och ting går fort nuförtiden. Idag visas inga ”Husmo


Är du också en fejk-spridare?
Har du möjligen också läst Mexicos presidents eleganta brev till Donald Trump? Nej, det har du förstås inte. För "brevet" från Claudia Scheinbaum, som (återigen) cirkulerar på nätet, är en superfejk och ren desinformation. Det som förvånat mig (inte minst de senaste dagarna) är hur många, i vanliga fall vettiga människor, som glatt länkar vidare det där så kallade brevet, gärna med en stor bild på Schienbaum och tillmälen som "Wow!" eller "Så bra skrivet!" Trots att man int


Sagan om glaskulorna
En gång när jag var liten gosse så var det en stor kille som alltid hotade med att han skulle ge mig stryk om jag inte gav honom de skimrande glaskulor som fanns i min puttekulspåse. Alla mina kompisar hörde när han gormade och skrek. Alla kröp ihop och blev livrädda, för de tänkte nog att det skulle bli deras tur nästa gång. En dag så sa den store killen plötsligt att han inte längre tänkte ge mig stryk. Men i stället ville han snacka om kulorna. Och kanske köpa dem. Då blev


Shakespeare i allkonstverk
När koreografen och regissören Kenneth Kvarnström sätter tänderna i Shakespeare (och några till) på Studion på Stadsteatern i Göteborg är det som att teatern kommer hem igen. Trots att premiären i går kväll (16 jan 2026) av föreställningen sonetter egentligen är ett mångfaldigt allkonstverk med deklamationer, musik, scenografi, videoprojektioner och dans - snarare än en traditionell pjästeater - så är texten oavbrutet i centrum. Det är befriande. Sonetter bygger på Shakespe


Kulturen först – sen Grönland
Har ni hört om det nya politiska trycket mot Smithsonian i USA? Inte? Då ska jag strax berätta om det. Jag ser det som en föraning om vad som kan komma att hända även i Sverige – om vi inte ser upp och är mycket vaksamma. Det som nu sker med Smithsonian Institution – en självständig museiorganisation, som finansieras bland annat av federala pengar – hänger förstås samman med Trump. Det finns dessutom klara likheter med en växande politisk kampanj mot kulturinstitutioner äv


Parisa, Parisa - vad vill du?
I Dagens Nyheter idag (5 januari 2026) gör den moderata kulturministern Parisa Liljestrand en sorts summering av sina hittills tre år på posten: - Jag är inte branschens företrädare i regeringen, slår hon fast. Med emfas. Återigen. Det är precis den sortens ofta upprepade uttalanden från Liljestrand som får åtminstone mig att tro att hon faktiskt inte till fullo förstår vad kultur är. Eller för den delen vad hennes roll i regeringen är eller borde vara. Så här säge


Gott Nytt År?
Ett år har försvunnit, ett nytt rider in. Blir det ett gott nytt år? Nja. Efter snart en vecka kan vi konstatera att själva årsskiftet inte har betytt något, annat än möjligen för enstaka privata nyårslöften. Men krig, aggressioner, svält och andra bedrövelser fortsätter som vanligt på global nivå. Som väntat. Till detta kan vi nu lägga USA:s exempellösa intervention i Venezuela i lördags. En närmast bisarr, dödlig och militär smash and grab-attack mot en självständig stat,


Rosalía är lycka!
Jag blir lycklig och hoppfull av Rosalía! Det är som att Musiken vinner kampen mellan det Goda och det Onda. Mellan det äkta och det konstlade och beräknande. Jag kan egentligen inget om Rosalía, mer än att Dagens Nyheters läsare tydligen röstat fram henne till årets bästa låt, före Taylor Swift och andra. Vilket egentligen inte säger någonting. DN:s läsare, vad är det för konstig ”jury” egentligen? Totalt betydelselös. Men så grottar jag ner mig och lyssnar. Och inte


KD, Magda och bibblan
KD:s kommunalråd i Göteborg vill stoppa s-ledaren Magdalena Andersson från att delta i ett boksamtal på Stadsbiblioteket på söndag. Det är dumt så det förslår. Och väldigt klåfingrigt. Saken gäller Magdalena Anderssons så kallade självbiografi, Helhjärtat. Den kom nyligen ut och har fått ganska usla recensioner (bland annat här och här ). Det är dock ingen vågad gissning att socialdemokraternas valstrateger ändå är nöjda: en aldrig så tam självbiografi av en ledande pol


Sanning eller influence?
Det upprörande och tveksamma med SVT:s seriedokumentär om influencern Joakim Lundell är inte att den har gjorts. Det upprörande och tveksamma är att den inte har gjorts tidigare. Det mycket tveksamma är också att i stort sett ALLA tv-bolag, radiostationer, tidningar och tidskrifter under så många år vällustigt och skamlöst har exploaterat Lundell, inte sällan för sin egen vinnings skull. Det är mycket tveksamt, eftersom det handlar om en person som, enligt sin egen uppr








