Jimmie provtrycker!

Jimmie Åkesson provtrycker nu Sveriges riksdag och svenskt rättsväsende med all kraft. Det är inte oväntat. Gängkriminaliteten i Sverige och den senaste palestinska attacken mot Israel ger honom ny näring och energi. Det är därför lätt att tro att Åkesson ”alltid” har haft ”rätt” om invandringen och att det nu finns ett kvitto på att han är den ende sanningssägaren. I synnerhet som de andra Tidö-partierna börjar låta ungefär likadant. Men vi andra borde hämta andan och inte låta oss luras.

Politik i Sverige idag – särskilt efter Kristerssons tillträde och agerande – verkar ibland utföras på en slags offentlig cirkusmanége, där de som har makt så snabbt som möjligt ska visa upp sina senaste spontana tricks. Publiken förväntas applådera snabbheten och handlingskraften. Men det mesta skapar bara ökad polarisering och i förlängningen ökat våld.

För några dagar sedan (i SVT:s partiledardebatt) föreslog Åkesson att 15-åringar, som utnyttjats till att mörda andra i gängkrigen, ska få sitta hela livet i fängelse. Det konstiga var att ingen av TIdö-partiledarna reagerade på hans förslag. Trots att vi vet att det rör sig om ungdomar som inte är fysiskt färdigutvecklade vad gäller kognitiv förmåga (planering, förstånd och beslutsfattande). Självklart bör det, i ett civiliserat land, finnas andra, och mer konstruktiva, påföljder för så unga gärningspersoner. Men Åkessons avsikt är endast att utkräva hämnd. Primitiv hämnd, ingenting annat. I synnerhet om det handlar om invandrare.

Idag (i Expressen 11/10) fortsätter Åkesson att provtrycka rättssamhället. De personer i Malmö, Helsingborg och Stockholm, som på gator och torg hyllade Hamas vidriga angrepp på Israel, borde åka ut ur Sverige, tycker Åkesson – trots att han inte har en aning om vilka personer det var eller vad de sa.

”Det är ett utmärkt exempel på personer som borde kunna utvisas på grund av bristande vandel, en lagstiftning vi kommer skriva fram så småningom” säger Åkesson i Expressen idag.

Folk som ”bara är här för att ställa till oreda eller använda Sverige som en politisk plattform” ska alltså ut. Det gäller tydligen numera även koranbrännarna, som SD ömmade så för förra månaden. Varför det inte också borde omfatta NMR:are, andra högerextremister eller fotbollshuliganer – som ju ofta är i direkt konfrontation med både fotbollspublik och polis – är oklart. De är visserligen svenskar med bristande vandel, men borde väl i rättvisans namn åtminstone kunna förvisas till något myggrikt ställe i Norrbottens inland. I alla fall med Åkessons logik. Att se de palestinska ”hyllningarna” var förstås groteskt. Lika groteskt som de gamla bilderna från andra världskriget på nazister som marscherar glatt sjungande på gatorna efter att de misshandlat och dödat judar. Det finns ingen ursäkt, inget att försvara. Det är bara vidrigt. Men vägen framåt är inte att möta groteskt hat med nytt hat.

Hur som helst. Borta är i alla fall allt sverigedemokratiskt högtravande tal om yttrandefrihetens månghundraåriga principer. Är det blattar som yttrar något, så ska de ut! lyder tydligen den verkliga sverigedemokratiska doktrinen, apropå palestinska flaggviftande människor.

Tidö-partierna, under ledning av Jimmie Åkesson, håller snabbt på att förändra de rättsliga förutsättningarna för vår demokrati. Det kommer att beröra oss alla.

Plötsligt flyttas exempelvis gränsen för när vårt lands militär inte bara ska skydda oss från hot utifrån, utan också kunna agera inåt. I Ådalen 1931 var det med hjälp av trupper mot strejkande arbetare - i Stockholm 2023 är det med hjälp av avancerad och hemlig spaning, avlyssning och kontroll. Nu lägger regeringen också förslag om att militären ska kunna bemöta enskilda svenska medborgare med ”användning av våld eller tvång” (DN 11/!0).

Det borde vara oacceptabelt i ett demokratiskt land som vårt. Sverige är inte Turkiet eller Thailand. Och ska inte vara det heller.

Det finns dessutom Åkessonska förslag på att beröva människor som bor och lever i Sverige deras svenska medborgarskap, till synes godtyckligt och utan rättssäkerhet. ”Vi måste kunna riva upp svenska medborgarskap” säger Åkesson och slår fast: ”Människor lever i Sverige, som medborgare i Sverige, men de kan fortfarande inte prata svenska. De har ingen som helst koppling till det svenska samhället. De är bara här för att begå brott.”

Men vilka är det han talar om? Och hur vet han att de är här för att begå brott, innan de har begått dem? Talar han om somaliska kvinnor utan utbildning, irakiska städare, brittiska servitörer eller filmregissörer som bara talar engelska? Eller menar han den stora familjeklanen i nordöstra Göteborg som både kan tala svenska och har massor av kopplingar till det svenska samhället, men som också begår våldsamma brott?

Att reagera på impuls och instifta lagar för att komma åt vissa specifika problem eller personer är som att bekämpa mossa i gräsmattan med glyfosat – det tar inte bara i bästa fall död på mossan, utan definitivt också på allt som är levande och produktivt runt omkring.

Det impulsdrivna ledarskap vi nu ser är kontraproduktivt. Bristen på strategi, långsiktigt tänkande och värnandet om Sverige som rättsstat oroar mig. Att hämnd och repressalier är en så framträdande del av den nuvarande regeringens politik vittnar dessvärre om en förlamande fantasilöshet och oförmåga att se hur vi ska komma ur den olycksaliga utveckling som landet just nu genomgår. Och då menar jag inte bara gängkriminaliteten utan också regeringspolitiken.