top of page

Den politiska Skvadern

för 17 minuter sedan
5 min läsning



















Tallyho, Tallyho, jag har skjutit en Skvader, en Skvader jag skjutit, trots stora besvär! Vänsterns och Centerns bisarra tirader

gav mig chansen att ropa: "Hell, segern är här!"

Ja, så skulle Ulf Kristersson och kompisarna i Tidö-regeringen kunna travestera poeten Harriet Löwenhjelm, förutsatt att de överhuvudtaget känner till henne. Men det blir knappast Tidö-regeringen eller talmannen som skjuter ner den rödgröna Skvadern. Just nu tyder mycket på att denna politiska Skvader är på väg att implodera och begå politisk harakiri. Även om jag faktiskt inte tror det - ännu.


Låt mig förklara varför.

Men först: Skvader? Ja, ursprunget är en jakthistoria från Indalsälven, där flottningsinspektör Håkan Dahlmark 1874 påstod att han sköt en bevingad hare, en så kallad Skvader. Det vill säga en osannolik och biologiskt omöjlig korsning mellan hare och tjäder.


Med andra ord en lika tokig idé som att korsa socialistiska Vänsterpartiet med borgerliga Centerpartiet.

Skvader-försök pågår

Men i det politiska laboratoriet till vänster pågår ändå intensiva försök att få ihop en Skvader. Förutom att den ska ha centerpartistisk och vänsterpartistisk kropp så ska den också stå på socialdemokratiska och miljöpartistiska ben.


Kommer den verkligen att kunna flyga, gå, hoppa?


Ja, egentligen är det ju - politiskt och ideologiskt sett - inte konstigare än att liberalernas ledare Johan Persson tog en whiskypinne på Tidö slott framåt kvällskröken och därefter ingick nära samarbete med partiets dittills största hatobjekt, Sverigedemokraterna.


Båda partierna ville uppnå någonting: Liberalerna ville ha kvar en liten rest av sin forna makt och slippa åka ur riksdagen, Sverigedemokraterna ville få bort invandrarna ur Sverige. Båda var varandras förutsättning. Båda lyckades.


Centern har inget val

På samma sätt är det nu.


Etablerade kommentatorer påstår visserligen att Centerpartiet kan välja en Kristersson-regering om man vill. En högerregering som - hur man än vänder sig - blir beroende av Sverigedemokraterna, förutsatt att den regeringen vill bedriva en tydlig borgerlig politik. Vilket den uppenbarligen vill.


Men C har inte det valet.


Jo, förstås - om man gör som Simona Mohamsson och Liberalerna. Det vill säga: splittrar partiet inför öppen ridå, gör sig av med halva medlemskadern och låter sig i själ och hjärta omfamnas och bli ett stödparti åt SD. Men där är inte den breda centerrörelsen alls idag.

För nästan exakt ett år sedan slog partiledaren Elisabeth Thand Ringvist med eftertryck - och under jubel från partistämman i Karlstad - ordagrant fast följande: "Den här regeringen ska bytas ut. Sverigedemokraternas inflytande ska stoppas."

Sådana skarpa formuleringar krånglar man sig inte ur. Det är en formulering som fått många att rösta på Centerpartiet, att hoppas på Centerpartiet - och det vet ledningen så väl.


Skvaderns harakiri - ett misstag!

Rapporterna duggar tätt om de trassliga förhandlingarna på den rödgröna Skvader-sidan. Sådant säljer lösnummer och ger klick på nätet. Och i medias DNA ligger att förstora upp konflikter. Ett förfluget ord om irritation från någon blir lätt till att personen "rasar" mot motparten.


Tro dem inte.


Varje läsare bör notera att vad som verkligen sägs i alla de samtal som pågår mellan partierna nu, faktiskt är höljt i dunkel. Det som sägs i media är bara en del i budgivningen.


När Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson snudd på prenumererar på en plats i Aktuellt så är hon inte där för att ge ärliga svar på programledarnas frågor, utan för att öka trycket på motparten i de förhandlingar vi inte har en susning om. Tro inget annat.


Det kan var ett smart drag. Det kan också vara ett drag som sårar förhandlingsklimatet. Men detta vet vi inte heller. Precis som vi inte visste vem som drack öl med vem mitt i natten i nedre köket på Tidö slott för fyra år sedan.

Blame game?

En del kommentarer antyder också att de rödgröna partierna just nu mest försöker spela ett "blame game" - det vill säga manövrera så att de andra får skulden för ett misslyckande.


Men det vore i så fall ännu ett strategiskt misstag. Skulden för att ha svikit en väljarmajoritet kommer förstås att bli jämnt fördelad över de tre, S, V och C. Med förödande resultat i ett kommande extra val. (Mp flyger däremot under radarn och kommer att stå stadigt, kloka som de är att inte spela poker offentligt.) För de rödgröna är det med andra ord ett måste att gå samman och åtminstone initialt hitta en konstruktion för en kapabel regering som ändrar paradigmet som SD satt.


Att misslyckas nu, innebär en harakiri som mest troligt innebär att Sverige för lång tid kommer att styras av en mer och mer extrem invandrarfientlig och samhällsförstörande högerregim.


Misslyckandets konsekvenser

Vänsterpartiets anhängare talar ibland om att man har en ny, ungdomlig och mer kompromisslös kader väljare. Och att agerandet nu är långsiktigt. Jag tror att det är helt fel. Min personliga övertygelse är att kompromisslöshet är förkastligt. En lönearbetare kan inte gå in och löneförhandla med sin chef och samtidigt kompromisslöst kräva att hon ska få en plats i ledningsgruppen. Det ultimativa blockerar alla tankar. Det hindrar kreativitet och lösningar. Utgångsbudet kan vara tufft och framstå som kompromisslöst. Men om det verkligen ÄR kompromisslöst kan man ju bara meddela det, resa sig och gå för att aldrig mer återvända.


Men i alla förhandlingar måste man fråga vad motparten vill. Och sakta närma sig en kompromiss som båda kan förklara och stå för.


Det är vad jag tror just nu händer i regeringsförhandlingarna. Allt annat vore ett haveri av en magnitud som vi knappast tidigare har sett i Sverige.


Och om det ändå kraschar?

Vad händer då om den rödgröna Skvadern blir nedskjuten och dör? Så här tror jag:

Ida Gabrielsson (och V) blir älskad i en mindre krets - delvis revolutionsromantiker som gillar det kaxiga och förväxlar det med makt - men skuldbelagd av desto fler.

Magdalena Andersson (och S) blir inkompetensförklarad och betraktad som passé. I synnerhet om Kristersson kan bilda regering. S får en ledarkris och måste välja nya ledare på många nivåer.


Centerns Elisabeth Thand Ringqvist (och C) blir helt kringskuren som politisk kraft - vem vill ta riktning efter en vindflöjel? Och var står hennes parti egentligen, långsiktigt? ett parti som blir husvillt, eftersom Mittens Rike uppenbarligen inte finns.


Motsatsen är minst lika intressant:


V framstår som skickliga spelare, partiledaren kanske till och med framträder. S imponerar genom en partiledare och organisation som klarar hårt tryck, C framstår som en fullgod samarbetspartner som tar ansvar. Mp hänger oantastligt med, som den sista mystiska vagnen i tåget.


Det som står på spel

Det är inte bara de kommande fyra åren som står på spel.


Oförmågan för de rödgröna att bilda regering handlar om politik och ideologi. Förmågan hos högeralliansen M, KD, L och SD att bilda regering handlar om makt.


Centern och Vänsterpartiet drar upp olika - väl underbyggda från båda håll, faktiskt - linjer mot varandra. Inget av partierna är beredda att överge sin grundläggande ideologi, vilket egentligen borde hedra dem. Men de är ändå tvingade att komma fram till en gemensam ståndpunkt och en gemensam politik i ett antal avseenden.


Gör de inte det, så går bollen över till en planhalva där grundläggande ideologi inte spelar samma roll. Där är kortsiktiga åtgärder mer förenande än en långsiktig idé om vilket samhälle vi vill ha. Mer och mer präglas av Sverigedemokraternas syn på invandrade människor, på brott och straff och på klimatarbetet. Ideologi spelar inte särskilt stor roll, så länge vi betalar för fängelseplatser i Estland och sänker priset på fossila bränslen vid pump och folk ute i landet grymtar belåtet. Ideologi står mot populism.

Där är inte S, Mp, V och C ännu.


Och måtte de aldrig komma dit.


Just därför tror jag ändå, trots alla hårda ord, att Magdalena Andersson kommer att få riksdagens förtroende att bilda regering om någon/några veckor.


Men ni kan inte ana vad som hände sen.... klicka här får ni se! Historien upprepar sig om vi inte ser upp... oavsett....


 



 
 
 

Kommentarer

Betygsatt till 0 av 5 stjärnor.
Inga omdömen ännu

Lägg till ett betyg
Senaste inlägg
Arkiv
Sök efter taggar
Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square
bottom of page