Ju längre tiden går i regeringsförhandlingarna, desto tydligare blir det att Vänsterpartiet kommer att tvingas ta ställning till endast två reella alternativ. Det hela är egentligen mycket enkelt. Alternativ ETT: Vänsterpartiet står fast vid sitt krav på att till varje pris få ingå i en kommande rödgrön regering. Det är också vad vice partiledaren Ida Gabrielsson återigen i helgen slog fast som partiets enda viktiga krav. V kommer att rösta nej till alla regeringar som man sj

Om man är en smula politiskt intresserad - vilket alla röstberättigade borde vara - så är det pågående spelet om regeringsbildningen både kul och lite intressant. Sociala medier fylls visserligen av hätska utrop om att den ena eller andra partiledaren beter sig som barnrumpor och borde växa upp. Politikerföraktet frodas på ett ofta löjeväckande, men också oroande, sätt. Det som pågår är förstås inte barnslig pajkastning i sandlådan, utan ett vuxet spel om makt och framtida po

Det kanske bara är ett desperat halmstrå (eller en livboj) han famlar efter, men Ulf Kristerssons tolkning av valresultatet är tydligen att det finns en stor majoritet för de icke-socialistiska partierna. Underförstått: därför borde de kunna simma lugnt och regera tillsammans. Och han har rätt. Noga räknat är det bara Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som formellt kan räknas som socialistiska. Men so what? För att Ulf Kristerssons huvudräkning överhuvudtaget ska gå ihop p

Det är högsommar i Visby och dagarna går ohyggligt snabbt. Det är svårt att hinna med när flödet rusar fram. Men vad är väl en dag hit eller dit? Det är plötsligt onsdag och knappt har den ene partiledaren klivit av scenen förrän den andre klättar upp på densamma. De två är sina diametrala motsatser. Jimmie Åkessons lunchtal förvånade ingen. Redan på morgonen satt han bekvämt tillbakalutad i P1 Morgons fåtölj, trygg och lugn som en mätt patriark, väl medveten om att vad han