Grattis farsan, 112 år idag!
Det är idag, den 23 mars, prick 112 år sedan farsan föddes. Min far, Gillis Hansson.
Det är en obegripligt lång tid. Räknar jag bakåt tar det inte många generationer förrän jag hamnar ner i 1700-talet.
Men det som intresserar mig är nuet, eller snarare gapet mellan farsans födelseår – 1911 – och vår tid. Gapet är så stort att jag är säker på att Gillis hade känt sig ungefär lika främmande i vår tid, som jag hade känt mig om jag tvingats tillbaka till hans uppväxt på landsbygden i Edsbergs församling, Närke.
Farsan hade varit lika oförstående inför Twitter som jag inför en pinnharv. Han hade inte kunnat hantera min Mac Book Pro, lika lite som jag hade kunnat handskas med hans nordsvenska häst (vars namn jag numera glömt bort).
Farsan visste när han skulle sätta potatis och sockerärtor. Han kunde namnen på en massa fåglar och träd och växter, han kunde tämja en ekorre, han visste vid vilken mosse som tjädrarna hade sitt vårspel och var fiskgjusen hade sitt bo.
Jag kan göra ett körschema för tv-program. Jag vet en del om dramaturgi, jag kan någorlunda tämja en programledare, jag kan namnen på en massa journalister, talkshowkändisar, komiker och artister, jag vet vilka göteborgskrogar som serverar bäst mat och jag vet var Håkan Hellström bor.
Vem av oss hade haft störst chans att överleva apokalypsen tror ni?
Fyra dagar innan farsan föddes firades Internationella kvinnodagen för första gången. Över en miljon människor demonstrerade för kvinnors rättigheter i Danmark, Schweiz, Tyskland och Österrike. Bara en månad senare hade filmen ”Stockholmsfrestelser” premiär – den första svenska filmen med en kvinnlig regissör (Anna Hofman-Uddgren).
Ungefär samtidigt med farsan föddes också Ronald Reagan, Olof Lagercrantz, nazidoktorn Josef Mengele, Jussi Björling och antirasisten Ingrid Segerstedt Wiberg. Samma år dog Gustaf Fröding och Gustav Mahler. Alla har de på olika sätt påverkat oss.
Men det allra mest märkliga perspektivet på tidens gång är det faktum att det inte var förrän farsan fyllde tio år som svenska kvinnor fick full rösträtt.
Längre bakåt i tiden är det alltså inte. Vår uppfattning om demokrati är bara några generationer gammal. Att slå vakt om det relativt nya demokratiska samhällsbygget är kanske vår allra största utmaning idag; att inte rasera det som de senaste hundra årens demokratiska utveckling har medfört.
Jag tror att farsan håller med om det, var han nu än befinner sig på 112-årsdagen.
Comments