Vem hör egentligen hemma i Sverige?


Jimmie Åkesson igår:

”Varför är det så svårt för de här människorna att få jobb? Jo, det är för att de inte är svenskar och inte passar in i Sverige.”

Verkligheten replikerar direkt till mig idag.

På morgonen möts jag av flyttfirmans två killar, latinamerikanen J och hans kompis S från en av USA:s södra delstater. Redan på utseendet ser jag att båda har utländskt ursprung. Båda talar svenska. Halvbra förvisso, men absolut begripligt.

En av dem berättar att han nu jobbat långa dagar i tolv dagar i sträck, men tänkte ta ledigt i morgon, söndag. Den andre killen berättar att han blev svensk medborgare för något år sedan och redan har förtidsröstat.

”I mitt gamla hemland är det våld och kriminalitet i varje valrörelse. Folk rycker på axlarna, valet spelar ingen roll. De korrumperade maktmänniskorna fixar så de är kvar vid makten.” säger han.

”Här i Sverige har min röst betydelse. Det är ett fantastiskt land ni har. Jag trivs så bra här, jag har nyss fått barn, jag jobbar och sliter och betalar min skatt och gillar verkligen Sverige.”

Hans kompis är inte lika rotad, men säger att han också vill göra rätt för sig. Det är därför han jobbar så mycket. ”Jag betalar skatt och trivs bra, men längtar tillbaka till USA ibland. Vi får se hur det blir.”

Två vanliga människoöden i en flyttbil. Två vanliga människor, med minst samma ambitioner som var och en av Sverigedemokraternas väljare.

Kanske har de haft tur som hittat en arbetsgivare som inte dömer ut dem på grund av hudfärg eller knackig svenska. Kanske är de mer ambitiösa än andra med utländskt ursprung. Eller andra som är födda här också, för den delen.

De är inte ovanliga. Varje dag kan den som vill se människor med tydligt utländskt ursprung köra buss, spårvagn, tunnelbana, jobba på sjukhusen, på byggen och på restauranger eller på universiteten, hos polisen, på förtroendeposter inom politik och föreningar; på alla sociala institutioner – ja, kort sagt överallt där folk jobbar.

Det är klart som fan att de hör hemma här!

Åkesson gör ett stort tankefel – och det är medvetet. Han har i många år ansträngt sig för att marginalisera alla invandrare, utmåla dem som parasiter och hot mot vår välfärd.

I själva verket är det uppenbart att invandrade människor, och deras barn, är en av de viktigaste grundstommarna i vår välfärd.

De är förvisso inte ”svenska” (vad nu DEN tursamma egenskapen egentligen ger för automatiska kvalifikationer?) men de hör definitivt hemma här.

Det är viktigt att alla i morgon, på valdagen, frågar sig:

Är det kanske Åkesson och hans aggressiva partikamrater som inte hör hemma här?

Utvalda inlägg
Senaste inlägg
Arkiv
Sök efter taggar
Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square