Åk till Sölvesborg - för konstens skull!
Paradoxalt nog har det nu blivit läge för den uppmaningen, trots att de ledande politikerna i Sölvesborgs kommun för ett halvår sen skämde ut sig genom att lansera den mest inskränkta och politiserade kulturpolitik som landet skådat.
Men nu anlägger ett stort antal fria konstnärer moteld med en stor nutida utställning i Slottslängorna i Sölvesborg i påsk.
Tja, ni kan väl historien vid det här laget. Det så kallade Samstyret (moderater och sverigedemokrater) fattade i september det enfaldiga beslutet om att kommunen i fortsättningen bara ska köpa in ”klassisk och tidlös” konst och helt stoppa inköp av ”utmanande samtidskonst”.
Varför det beslutet är mer än lovligt enfaldigt ska jag återkomma till.
Men motreaktionen är desto mer uppiggande. Ett fyrtiotal konstnärer från hela landet har på kort tid skapat utställningen ”På en famns avstånd”, som kommer att visas under påskhelgen. En skarp och lustfylld markering mot den inskränkta konstsyn som Sölvesborgs ledande politiker har.
Entartete - hatet mot konsten
Konstnären Attila Forsman har, tillsammans med Anna Edsjö och Thierry Mortier, dragit igång projektet. En central punkt blir projektet ”Entartete – hatet mot konsten” av Peter Johansson (en av Sveriges mest uppmärksammade och hyllade konstnärer) och författaren
Anders Rydell.
”Entartete kunst” är ett begrepp för den konst som nazisterna i Hitler-Tyskland rensade ut från museerna, faktiskt med exakt samma motivering i grunden som det som Samstyret har i Sölvesborg – nämligen bort med ”utmanande samtidskonst” till förmån för ”klassisk och tidlös” konst.
Det olyckliga konstbeslutet i Sölvesborgs kommun medför alltså i stället att sölvesborgarna nu får en rejäl dos med nutida, svensk fri konst istället. Ont ska med gott – och konst – fördrivas.
Enfaldigheten
Vad är det som är så enfaldigt hos Sölvesborgs-politikerna då?
”Vi kommer köpa in sådan konst som tilltalar det stora flertalet medborgare” sa Rolf Hans Berg (SD), ordförande för fritids- och kulturnämnden i Sölvesborg, i höstas. Hur han nu ska ta reda på det?
Enfaldigt är också talet om ”klassisk och tidlös” konst.
För det första är ”klassisk och tidlös” inte en konstart, inte en genre, inte en stil. Är till exempel Banksy redan ”klassisk och tidlös”? Ja, utan tvivel – men sannolikt är det inte den sortens konst som Samstyret i Sölvesborg vill köpa in.
För det andra har konst inte alls alltid en strävan efter att bli ”klassisk och tidlös”, utan snarare oftast att kommentera sin samtid.
För det tredje är det omöjligt att idag veta vad som är och blir ”tidlöst”. Numera värderas en van Gogh eller en Picasso högt, både av publik och konsthandlare. Men vem visste det i början av konstnärernas karriärer?
Jag misstänker att SD-aren Rolf Hans Berg hade skickat ”Guernica” direkt till sopförbränningen om han hade fått den framför ögonen för första gången, men stolt hängt upp ”Den gamle sjöbjörnen” i kommunens konsthall.
För det fjärde: all konst kan bli ”klassisk” och ”tidlös”. Men vi förmår inte att avgöra det i vår samtid – det enda vi kan göra är att erbjuda många arenor för fria konstnärer att visa sina alster fritt och uppmuntra kulturskapande på längden och tvären.
Så... nog är det lite skojigt att Sölvesborgs kulturpolitiker, som rider till storms mot den samtida konsten, nu i alla fall kan gå till Slottslängorna i påsk och se på en isbjörn bakom galler med en falukorv i munnen.
Dom ser väl i alla fall vad det föreställer.
